Idag blir vår lilla älskling ett år och fyra månader och på dagen har vi spenderat tre veckor ihop med semester med Frans. Inget jobb utan bara familjetid vilket är superhärligt och till och från uttröttande. Underhålla både lillan och ett 8-åring men tycker vi gjort det grymt. Månaden har verkligen varit intensiv och med Blue går det upp och ner. Oftast bra men det är en stark vilja och framförallt vissa dagar är det mycket ilska och gråt. Medans det sedan är superkul och mycket skratt. Det vänder fort! Och som med allt annat är det en del av utvecklingen. Hon vill framåt och det märks. Om jag läser det här om några år vill jag påminna mig om att denna tiden var sjuuuuuukt intensiv & man överlevde, haha! Det är verkligen håll igång, pill och plock hela tiden när barnen är vakna. Grejer överallt och hej och hå. Blue och Frans leker bra men ibland är dom riktiga syskon och då är det bråk och gråt, från Blue's håll. Puh, credd till alla föräldrar och till oss som gör detta just nu. Tänker ändå att det är ett minne man kan skratta åt om några år  :) 

 

Vi har spenderat en vecka på Öland. Det var inte Blue's bästa vecka, kanske den sämsta veckan vi haft med henne. Hon var sur och grinig typ 80% av tiden. Det känns som att hon var inne i en riktig känslig period för nya intryck, så fort man sa nej så brast det. Frans levde livet men för mig och Matthias var det väldigt kämpiga dagar att parera Blue. De finaste stunderna var när hon kunde njuta av havet, när hon busade och gosade med andra barn och sin moster, när vi tittade på barnkul och hon dansade loss, och generellt när hon var på bra humör. När vi kom hem blev allt bättre. Vi får hoppas hon är i bättre mode nästa gång när hon är äldre. 

 

Till det positiva så löste hon bilväg på fem timmar till och från Öland. Sista timman hem från Öland var hon otålig, men resten gick bra och det är ett enoormt framsteg mot förra året då det var panik efter en timma. 

 

Nu med bil och sömn så går det väldigt bra. Hon sover bra på dagarna, hon sover bra på nätterna, och hon sover i bilen utan problem. Hon sover ibland fortfarande två gånger på dag. Det är allra lättast att natta henne i vagnen på dagen och även på kvällarna då vi inte är hemma, då köper hon det direkt & somnar. Att ligga bredvid och natta är absolut sämsta alternativet, då kan man ligga i 1,5 timma. 

 

Hon har varit med mormor Cola själv ett dygn då vi var på spa & hade egendag. Det var inga konstigheter och känns superbra. Det finaste var när vi kom tillbaka, den blicken och glädjen när hon sprang mot oss. Sen sprang hon mellan oss och kramade oss, så fint!

 

Blir varm i magen av när man hör henne skutta iväg på snabba fötter. Även hur hon lutar sig ner & kikar in (något man bara vet om man sett henne).

 

Hon har för första gången slagit sig ordentligt och fått en riktig bula. Vi busade hemma så skulle hon springa iväg men ramlade till rätt på kanten på väggen där det är som vassast. Bulan växte framför ögonen på mig och det blev ett jack men huden sprack inte. Blue grät i typ en kvart och hulkade. Som tur var blev det inte mer än så, hon var sig själv strax efter och det läkte fint men jösses vad rädd jag blev när det gick så fort. 

 

Utveckling är annars att hon förstår mycket mer av vad vi säger, det märker man. Hon har sitt roliga språk men börjar sakta nu säga ord som titta, pappa, mamma, där etc. Så jag tror det börjar lossna mer och mer. I och med att hon förstår mer kommer också mer frustration då hon inte kan uttrycka sig i allt. Hon vill göra allt själv. Ta på sig skor, dra en kärra framför sig, stänga dörrar, bära en egen väska. Hon är tokig i att få kolla i min väska. 

 

Hon är så rolig nu. Hon dansar, hon vill skoja, hon väcker mig på morgonen genom att puffa på mig, hon visar mer och mer att hon är en person. 

 

Tänderna växer för fullt och det kan också påverka humöret. Hon vill ha napp hela tiden och har hon inte det så biter hon på något. Om jag sett rätt så är det sex nya tänder som gått igenom och som är på g. 

 

SÅ MYSIGT för nu kan man hålla hand, pussas & kramas. Hon förstår och ibland på beställning och ibland kommer en puss från ingenstans.

 

Dom är ju tokiga dessa sma rackare vid denna tidsperiod. Blue gillar att snurra runt tills hon ramlar och att backa baklänges, tokfia. 

 

Hon badar nu med puffar. Änsålänge vill hon inte släppa taget helt men hon är så söt när hon provar sig fram i vattnet. Och det är väldigt mysigt när man har henne klamrandes om sig så liten och go.

 

Minibarnen funkar än att kika på. Även Pippi långstrum och favorit. Och att dansa till Bolibompa baby, hon är en baddare på att härma nu.

 

Blue älskar att hoppa från saker. Hon är som tur väldigt riskbenägen så hon håller sig till det hon klarar av. Men hittar hon ett litet hopp kan hon hålla på, och man ska applådera efter. 

 

Hon gillar att borsta tänderna, så fort jag ska borsta ska hon också göra. Just nu får man lura henne när hon ska duscha håret. Hon gillar INTE att man bara sköljer henne, då blir det panik. Helst badar man samtidigt som henne och tar små hinkar med vatten och häller över henne samtidigt som hon leker med något. 

 

Hon vet verkligen vad ordet nej betyder nu. I bästa fall lyssnar hon och inget mer med det. I roligaste fall börjat hon prata med en med en viss blick, som att hon försöker dividera med en, väldigt söt. I dåligt fall blir hon ledsen och sur. I sämsta fall skriker hon till.

 

Det finns massa underbara & härliga saker med henne och minnen. Hur hon springer runt här hemma lycklig. Alla roliga miner hon gör. När hon busar. När vi hälsade på i Växjö och Alve. Att hon älskar hundar och framförallt Elton ville hon klappa på hela tiden. Att hon kan sätta sig själv med en bok och "läsa" i den eller sjunga, det allra mysigaste. Fint att se henne i sin egna värld. Samma sak när man nattar i vagnen, man kikar ner så ligger hon där och gosar om filten och bara tittar ut helt lugn. Då känns hon så trygg innan hon somnar, och det är så mysigt. 

 

Om en månad har Blue börjat förskolan & haft första inskolningsveckan. Det blir mjukstart så det blir först veckan efter det man nog känner efter. Men känns både spännande, som att det är dags men också oro. Hoppas allt blir bra, håller tummarna.